från latinsk litteratur är bokstavlig något enligt bokstaven i en text och den korrekta och exakta känslan av orden som används i den. Detta innebär att den figurativa eller föreslagna meningen inte beaktas.

till exempel:” Raul gav sin far en hand ” är en fras som säger att den här mannen hjälpte sin far. Den bokstavliga meningen skulle dock säga att Raul gav en lem till sin far. Det är uppenbart att bokstavlig mening ibland är ologisk.

”Jag ska lyssna på musik för att se om jag kan bli inspirerad att skriva denna anteckning” är ett annat exempel på en fras vars bokstavliga mening inte tjänar till sin korrekta förståelse. ”Inspirera” är ett verb som hänvisar till att locka utomhusluft till lungorna, men används också för att namnge födelsen av en ide i sinnet.

en bokstavlig översättning innehåller å andra sidan var och en av orden i originaltexten och, när det är möjligt, i samma ordning. Översättaren inkluderar därför inte sin subjektivitet eller talang till tjänst för sitt arbete, utan utför bara en uppgift att granska grammatik och ordförråd.

det finns bokstavliga översättningar som förlorar sin mening: ”Jag ringer dig tillbaka” är ett engelskt språkuttryck vars bokstavliga översättning skulle vara något som ”jag ringer dig tillbaka”. Därför är den korrekta översättningen av ”Jag ringer dig tillbaka”inte den bokstavliga översättningen, utan ett uttryck som”jag ringer dig tillbaka”. Vissa maskinöversättare förlitar sig på denna typ av bokstavlig översättning, varför de ofta inte ger oss acceptabla resultat.

problemet med den bokstavliga förståelsen av språket är inte nytt eller unikt i vårt, men har länge varit föremål för studier för lingvister och översättare, både för att förbättra tolkningen av utländska texter och för att förbättra kommunikationen med omvärlden. Till exempel, i en officiell konversation med en person från ett annat land rekommenderas användning av neutralt språk för att underlätta arbetet för samtidiga översättare och för att säkerställa att mottagaren inte misstolkar meddelandena.

å andra sidan är det viktigt att notera att vissa komiker drar nytta av denna typ av dualitet för att utarbeta linjer med mer än en tolkning. Detta påminner oss om att humor är mycket viktigt för utvecklingen av en kultur, inte bara för att slappna av oss utan också att kräva ett ovanligt sätt att tänka, vilket kan mata oss lika mycket eller mer än studien av ett ämne som anses allvarligt.

under hela språkets historia är det oundvikligt att bilda uppsatta fraser och uttryck vars ord inte bör förstås bokstavligen eller isolerat, men som en del av en helhet som har en betydelse, många gånger,”nyckfull”. Vi är så vana vid att använda dem, att vi vanligtvis inte slutar analysera dem och därför utgör de inte ett problem förrän vi måste förklara dem för en utländsk person eller ett barn. Med exemplet att” ge en hand ” är det så vanligt i vardagligt tal att ingen tänker på sin bokstavliga mening.

men eftersom ungdomar är ansvariga för förnyelsen av språket, uppträder nya konstruktioner med varje generation som gör förståelsen svår för äldre och förstärker den oundvikliga väggen mellan de olika åldersgrupperna i samhället. Om vi lägger till detta införlivandet av utländska termer blir situationen ännu mer komplex. I en chattkonversation är det helt förståeligt att berätta för någon ”radera mig”, men en gammal man som aldrig har använt en dator kan vara förvirrad av en sådan begäran.