(44) ni är av er Fader djävulen.– ”Ye” är eftertryckligt. ”Ni som har gjort anspråk på Abraham och Gud som er Fader. Ni är av fadern, men den fadern är djävulen.”Det possessiva pronomen (din) uttrycks inte på grekiska, och formen av meningen är en som skulle ha krävt den om den inkluderades i meningen. Fadern som har hänvisats till i Johannes 8:38; Johannes 8:41 heter nu definitivt. Förhållandet mellan far och son upprätthålls, men fadern till tankarna och handlingarna hos dem som han talar var inte Gud, inte Abraham, utan djävulen.

och din faders lustar kommer ni att göra.– Bättre, ni önskar att göra, ni kommer att göra. Verbetet är inte ett hjälpmedel, som det verkar vara i vår version, men uttrycker bestämningen av viljan. (Comp. Anteckningar om John 5: 40; John 7: 17.)

Han var en mördare från början.– Komp. Salomos visdom 2: 23-24, ” för Gud skapade människan till att vara odödlig och gjorde honom till en bild av sin egen evighet. Men genom djävulens avund kom döden till världen, och de som håller fast vid Hans sida finner det.”Så Paulus,” av en man synd in i världen, och döden genom synd ” (Romarbrevet 5:12). Fallet var mordet på mänskligheten; och det är med hänvisning till detta, av vilket fratriciden i den första familjen var ett signalresultat, att frestaren kallas en mördare från början (Se anmärkning om Joh 1:1). ”Kain var av den ogudaktiga och dödade sin bror.”(Comp. Anteckningar om 1John 3: 8-12, där tanken utvidgas.) Hänvisningen till mördaren föreslås här av det faktum att judarna hade försökt döda vår Herre (Joh 8:40). De är sanna mot den natur som deras far hade från början.

och stanna inte i sanningen, för det finns ingen sanning i honom.– Bättre, och står inte i sanningen, för det finns ingen sanning i honom. Ordet är inte det som vi tidigare har haft i betydelsen ”följa” (Se anmärkning om Joh 5:38), och verbets spänning är närvarande i betydelse. Orden hänvisar inte till djävulens fall, vilket Här är underförstått men inte angivet, utan till hans ständiga karaktär. Han har ingen plats i sanningens sfär; det är inte området för hans handling och yttre liv; och resultatet av detta är att det inte finns någon sanning i sfären av hans tanke och inre liv. Hade han varit sann, skulle han ha kommit att stå i sanningens ljus och liv.

När han talar en lögn, talar han om sin egen.– Detta står i kontrast till Kristi verk (Joh 8: 28; Joh 8:40) och till den Helige Andes verk (anmärkning om Joh 16:13.) Den Helige Ande talar inte om sig själv; han kom för att tala sanningen som han hörde från Gud. Djävulen talar lögn (comp. Genesis 3), och detta är av hans eget (Se not på Matteus 12:35).

För han är en lögnare, och far till det.– Bättre, och lögnarens far. Detta är förmodligen betydelsen av grekiska, och det kan bara uttryckas på engelska genom upprepning av det materiella. Versen slutar som den börjar, med en hänvisning till judarna som han vänder sig till. De var av naturen hos honom vars andliga barn de var. De mordiska tankarna i deras hjärtan och deras icke-mottaglighet av sanning indikerade tydligt vem deras far var.

läsaren kommer knappast, kanske, måste varnas mot den gamla kätterska återgivning av den första och sista klausuler i denna vers, genom ”ni är av djävulens Fader . . . för han är en lögnare, och även hans far.”Ändå, eftersom denna uppfattning har återupplivats i vissa håll i vår egen dag, ett ord av påminnelse om att det inte är mindre emot sammanhanget och undervisningen i detta evangelium än det är att hela tenor av biblisk sanning och rationell teologi, kanske inte felplacerad. Om djävulens personlighet, som, om vanliga ord har någon mening, här antyds i Kristi ord, se anteckningar om Matteus 4.

vers 44. – Ni är av fadern som är djävulen. På detta sätt översätter den stora delen av de bästa kommentatorerna denna svåra klausul, Hilgenfeld, Volkmar och Davidson, ”du är av djävulens Fader” och föreslår att evangelisten förråder sin hårda gnostiska (Ophite) antagonism mot judarna och antar uppfattningen att Gud i Gamla Testamentet, ”skaparen”, var far till ormen. Detta är säkert ohållbart. Skaparen av alla saker, i prologen, är ingen annan än fadern som agerar genom logotyperna. I det tredje, fjärde och femte kapitlet tillskrivs de största utmärkelserna det judiska folkets Gud, och inte den svagaste antydan om en sådan radikal avvikelse från judendomens ståndpunkt. I detta avsnitt talas de trofasta judarnas Fader med djup vördnad. ”Det andra århundradets gnostiska” måste ha så skickligt dolt sina känslor, och har vederlagt hans ställning så ofta, att det är ofrånkomligt olämpligt för honom att ha visat sin klövade fot vid detta tillfälle. Thoma ignorerar Hilgenfelds vilda gissning. Vår Herre hade inte att göra med djävulens härstamning, utan med det moraliska och religiösa härstamning av de judar som manifesterade den mest bittra motsättningen mot sig själv och planerade hans förstörelse. För dem att hävda andligt släktskap och barnslig känsla till Fadern vars heliga natur och vars kärlek till dem han avslöjade var en konstig motsägelse i termer. Vår Herre förkastade det på detta fruktansvärda språk. Han hade kammade djävulens förföriska förslag, och när han såg och hörde dem upprepas och anges som gudomliga förslag, gav han dem deras sanna namn. ”Du avsäger dig den svagaste sympatien med andra gudar; du ogillar baren olycksbådande på din täckbricka; du säger att religiöst såväl som historiskt är du inte född av någon otukt – det finns ingen skam i din teologiska position; men jag säger dig tydligt att du är från, du manifesterar själva kärnan och substansen i, Fadern som är Guds och människans främsta fiende. Uttrycket är i perfekt överensstämmelse med många synoptiska fraser (Matteus 13:38; Matteus 23: 15; jfr. Johannes Döparens språk, Matteus 3: 7). Och din faders lustar-de av lögn och mord, lögn och slakt, som är toppen och chefen för alla hans onda passioner – ni är villiga, önskar att göra. Han har skapat dessa mycket lustar inom dig. Faderskapet till dina arga passioner, din oförmåga att se och acceptera mitt ord, förklaras båda lika. Det finns ingen mer fruktansvärd bestraffning i hela uppenbarelsens kompass. Den lärjunge som Jesus älskade, för att bevara dessa ord, visar mycket bestämt att han var en ”Åskson” och kallar ner eld från himlen (en mycket storm) som sedan dess har fallit ner på huvudet på dessa och alla andra bittra antagonister till Människosonen. Han var en mördare (bokstavligen en manslayer) från början. Detta har ofta hänvisats till den ande som animerade Kain i slakten av sin bror Abel. Det finns en viss bekräftelse av en sådan referens i 1 Joh 3: 12, ” Kain var abug av den ogudaktiga, och dödade sin bror;”och på språket i 1 Joh 3: 15,” Den som hatar sin bror är en mördare.”(Så Lucke, Reuss, de Wette och andra.) Men berättelsen om Abels död hänvisar inte till djävulens byrå, utan indikerar snarare att Kains synd härrörde från att han hade blivit född i bilden av den fallna Adam. Den bättre tolkningen och referensen av orden kan ses i 1 Joh 3:8, ”Den som gör synd är från djävulen (aug), för djävulen syndar från början (aug).”Och synden kom in i världen genom djävulens förförelse och falska uttalanden, genom vilka den första mannen verkligen dödades, hans moraliska natur dödades direkt. Grace stängdes inte ut, men Adam dog. På den dag då han åt av det förbjudna trädet dog människan säkert och i djupaste mening. ”Gud skapade människan till att vara odödlig och gjorde honom till en bild av sin egen evighet. Men genom djävulens avund kom döden till världen, och de som håller fast vid dess sida finner det ” (Wisd. 2:23, 24; Uppenbarelseboken 12:9); ”synd gick in i världen och död genom synd” (Romarbrevet 5: 12). Förstörelsens verk i början av mänskligheten på jorden har aldrig uttömts. I mordisk benägenhet, i lögn och förföriska ord och sätt, visar vredens barn någonsin sitt föräldraskap. Till detta uttalande lade vår Herre till det som av många har betraktats som en distinkt uppenbarelse av Satans fall från rättfärdighetens tillstånd (jfr. Jude 1: 6; 2 Peter 2: 4). Han står inte; fortsätter inte-i sanningen (kub i det perfekta är bättre läsning, och kräver denna översättning; den rendering av Vulgata, stetit, gynnas av Augustine, och med en hänvisning till djävulens fall, skulle ha krävt aug, Pluperfect). Jesus (lid inte därför uttryckligen hävda något med hänvisning till handlingen av ursprungliga revolt av djävulen, men förklarade att djävulen inte har någon plats i sanning, han rastlöst motstår, kasta en hopplös, farlig glamour av lögn runt allt han rör. Schaff föreslår med rätta att kombinationen av detta uttalande med prologen (John 1:3) förutsätter att denna mäktiga och mordiska Ande faller från ett tidigare tillstånd av rättfärdighet, och vår Herres diktum borde aldrig ha anklagats för att erkänna en evig princip om ondska. De förlorade änglarnas fall anges inte uttryckligen. För det finns ingen sanning i honom. Frånvaron av artikeln före ”sanning” visar att i föregående klausul menas den objektiva sanningen, att verkligheten av saker som han känner till hänvisas till. Sanningen var den region eller handlingsområde där han valde att inte stå och faktiskt inte stå eller hitta plats. Med” sanning ”menas subjektiv sanning eller” sanningsenlighet”, den ande som avvisar lögn i alla dess former och manifestationer. Det finns ingen konsekvens med sig själv, ingen inre harmoni med verkligheten. Detta ges som anledning till att djävulen inte står i sanningen. Varhelst han talar en lögn, talar han från sina egna resurser-från det som helt och hållet är hans eget och avslöjar djupet av sin sanningslösa, kärlekslösa, dödliga, gudlösa natur. Schaff citerar från Gothes ’Faust’ det konto som Mephistopheles ger av sitt eget väsen. Här är det i Kegan Pauls översättning –

” Jag är Anden, som aye förnekar!
och med rätta; för allt
är bara bra för att förgås;
så bättre ’twere att intet hade varit,
och därför allt som du kallar synd
Ruin, whate’ er Med ondskans rife
är min sanna del av livet.”Gothe uttryckte exakt den kub av” Mein eigentliches elementet.”Eftersom han är en lögnare och lögnarens far. Denna översättning gör att kuben hänvisar till kub, som är den mest naturliga antecedenten (så Bengel, Meyer, Lange, godet, etc.), trots svårigheten med konstruktionen. Detta språk hävdar inte bara den tidsålderslånga bevis som historien ger av falskhet denna fruktansvärda personlighet, men förklarar att han utövar en ond faderskap i livet för varje lögnare. ”Vipers Brood” är en fras som används av Johannes Döparen och Kristus själv när han talar till fariseer. Den välkända bilder av det första löftet,” Jag kommer att sätta fiendskap mellan hennes säd och din säd, ” etc., föreslår samma tanke. Det finns en fruktansvärd betydelse i denna djävulens kraft att så sitt dödliga frö i människolivet och att på den mänskliga naturens jord producera ”den ondes barn” (jfr. Paulus språk, Apostlagärningarna 13: 10, riktar sig till elymas, bajsa, ”djävulens son”). En annan översättning gör att jag hänvisar till mig själv: Han är en lögnare, och fadern av falskhet, eller därav (reviderad Version), vilket drar en abstrakt ur det konkreta CI, eller möjligen med hänvisning till den första han som dräpt det andliga livet av män – till ”ni skall inte säkert dö” i Genesis 3:4. Det är mot denna uppfattning att vår Herre här handlar om personer snarare än med abstraktioner. Westcott och Moulton och reviderad Version i marginalen har gett obestämdhet till ämnet för verbet Aug, och översätta, ” varhelst man talar en lögn, han talar om sin egen; för hans far är också en lögnare;”tanken är att det onda arvet från lögnens fader till och med har gjort falskhet till det väsentliga elementet, lögnarens proprium. Detta verkar dock innebära en mycket komplicerad tanke. Om den är strikt talad, Strider den mot tanken att lögnarens särdrag är resultatet av arv. Ännu mindre tillfredsställande är gnostikernas fåfänga strävan, som här fann en andra hänvisning till djävulens Fader. De upptäckte i vissa kursiva versioner, och i användningen av några av fäderna, bisexuell, i stället för bisexuell, och så tog det att betyda, ”han är en lögnare, liksom hans far.”Higenfeld och Volkmar har fäst på denna text också, och därmed funnit ytterligare bevis på gnostisk (Ophite) kätteri i evangeliet. Riggenbach och Godet har påpekat att om djävulens far talades om i föregående klausul, skulle ”hans far” betyda ”djävulens Fader”! Vi har redan sett hur grundlös en sådan anklagelse mot evangeliet är, och hur en sådan återgivning skulle kasta hela sammanhanget i förvirring. Om vi accepterar den första översättningen finner vi att vår Herre tillkännager en doktrin om djävulen och förmedlar mer information än vad som kan erhållas från någon annan källa. Detta är inte bara boende till medvetandet om en demonisk eller fördomar judarna, som vissa har tolkat Kristi språk i synoptiska evangelierna, men det är distinkt dogmatisk undervisning om personlighet, karaktär, och metod för djävulen.

parallella kommentarer …

du
(hymeis)
personligt / possessivt pronomen – nominativ 2: a person plural
Strongs grekiska 4771: du. Personen pronomen av den andra personen singular; du.
hör till
Kubi (este)
verb – nuvarande indikativ Aktiv – 2: a person plural
Strongs grekiska 1510: jag är, existerar. Den första personen singular närvarande vägledande; en långvarig form av en primär och defekt verb; jag existerar.

(tou)
artikel – genitiv maskulin singular
Strongs grekiska 3588: den, den bestämda artikeln. Inklusive den feminina han, och neutronen till i alla sina böjningar; den bestämda artikeln; de.
Fader,
ubic (Patros)
substantiv – genitiv maskulin singular
Strongs grekiska 3962: fader, (himmelsk) far, förfader, äldre, senior. Tydligen ett primärt ord; en ’far’.

Den
(tou)
artikel – genitiv maskulin singular
strong grekiska 3588: den, den bestämda artikeln. Inklusive den feminina han, och neutronen till i alla sina böjningar; den bestämda artikeln; de.
djävul,
kub (diabolou)
adjektiv – genitiv maskulin singular
Strongs grekiska 1228: från diaballo; en Traducer; speciellt Satan.
och
Kubi (Kai)
konjunktion
Strongs grekiska 2532: och, även, också, nämligen.
du vill ha
Kubi (thelete)
verb – nuvarande indikativ aktiv – 2: a person plural
strong ’ s Greek 2309: att vilja, önska, önska, vara villig, avsikt, design.
för att utföra
Kubi (poiein)
verb – present infinitiv aktiv
Strongs grekiska 4160: (a) jag gör, tillverkar, konstruerar, (B) Jag gör, agerar, orsakar. Tydligen en långvarig form av en föråldrad primär; att göra eller göra.

(Patros)
substantiv-genitiv maskulin singular
Strongs grekiska 3962: fader, (himmelsk) far, förfader, äldre, senior. Tydligen ett primärt ord; en ’far’.
önskningar.
aug (epithymias)
substantiv – ackusativ feminin plural
strong ’ s Greek 1939: lust, iver för, överdriven lust, lust. Från epithumeo; en längtan.
he
(ekeinos)
demonstrativt pronomen – nominativ maskulin singular
Strongs grekiska 1565: den där där borta. Från ekei; den där (kastrerade) saken); ofta intensifierad av artikeln prefixad.
var
ubic (ubign)
verb – Imperfect indicative active – 3rd person singular
Strongs grekiska 1510: jag är, existerar. Den första personen singular närvarande vägledande; en långvarig form av en primär och defekt verb; jag existerar.
a murderer
(anthr oxipoktonos)
substantiv – nominativ maskulin singular
strong ’ s Greek 443: en mördare, man-Slayer. Från anthropos och kteino; en manslayer.
från
Jacobs’ (ap’)
preposition
strong ’ s Greek 575: från, bort från. En primärpartikel; ’off’, dvs. Bort, i olika sinnen.

början,
ubic (Arch ubics)
substantiv – genitiv feminin singular
Strongs grekiska 746: från archomai; en början eller chef.
nekar
Ouk (Ouk)
adverb
strong ’ s Greek 3756: nej, inte. Också ouk, och AJ ett primärt ord; det absoluta negativa adverbet; nej eller inte.
för att upprätthålla
Jacobs (estcrunken)
verb-imperfect indicative active – 3rd person singular
strong ’ s Greek 4739: att stå fast, stå fast, fortsätta. Från histemis perfekta tid; att vara stationär, dvs att fortsätta.

Den
(t) (t)
artikel – Dativ Feminina singular
strong grekiska 3588: den, den bestämda artikeln. Inklusive den feminina han, och neutronen till i alla sina böjningar; den bestämda artikeln; de.
sanning,
ubic (al ubictheia)
substantiv – dativ feminin singular
Strongs grekiska 225: från alethes; sanning.
eftersom
Kubi (Hoti)
konjunktion
Strongs grekiska 3754: kastrerad av Hostis som konjunktion; demonstrativ, det; orsakande, för.
det finns
(Estin)
verb-nuvarande indikativ Aktiv – 3: e person singular
Strongs grekiska 1510: Jag är, existerar. Den första personen singular närvarande vägledande; en långvarig form av en primär och defekt verb; jag existerar.
Nej
Ouk (Ouk)
adverb
strong ’ s Greek 3756: nej, inte. Också ouk, och AJ ett primärt ord; det absoluta negativa adverbet; nej eller inte.
sanning
ubic (al ubictheia)
substantiv – nominativ feminin singular
strong ’ s Greek 225: från alethes; sanning.
i
Kubi (sv)
preposition
Strongs grekiska 1722: i, på, bland. En primär preposition som betecknar position och instrumentalitet, dvs ett förhållande av vila; ’i,’ på, PÅ, AV, etc.
honom.
Kubi (Autumn)
personligt / possessivt pronomen – Dativ maskulin 3rd person singular
Strongs grekiska 846: han, hon, det, de, dem, samma. Från partikeln au; det reflexiva pronomen själv, som används av den tredje personen och av de andra personerna.
när
Bisexuell (Hotan)
konjunktion
Strongs grekiska 3752: när, när som helst. Från hote och en; när som helst; också orsakssamband eftersom.
han ljuger,
(Lal)
verb – nuvarande subjunktiv aktiv – 3rd person singular
strong ’ s Greek 2980: en långvarig form av ett annars föråldrat verb; att prata, dvs fullständiga ord.
han talar
Kubi (lalei)
verb – nuvarande indikativ aktiv – 3rd person singular
Strongs grekiska 2980: en långvarig form av ett annars föråldrat verb; att prata, dvs fullständiga ord.

artikel – genitiv neutrum plural
Strongs grekiska 3588: den, den bestämda artikeln. Inklusive den feminina han, och neutronen till i alla sina böjningar; den bestämda artikeln; de.
native,
ubic (idii ubign)
adjektiv – genitiv neuter plural
strong ’ s Greek 2398: som hänför sig till själv, dvs ens egen; implicit, privat eller separat.
eftersom
Kubi (Hoti)
konjunktion
Strongs grekiska 3754: kastrerad av Hostis som konjunktion; demonstrativ, det; orsakande, för.
han är
Kubi (Estin)
verb – nuvarande indikativ Aktiv – 3: e person singular
Strongs grekiska 1510: jag är, existerar. Den första personen singular närvarande vägledande; en långvarig form av en primär och defekt verb; jag existerar.
en lögnare
(pseust ubics)
substantiv – nominativ maskulin singular
Strongs grekiska 5583: en lögnare, bedragare. Från pseudomai; en förfalskare.
och
Asia (Kai)
konjunktion
Strongs grekiska 2532: Och även, också, nämligen.
Den
Kubi (ho)
artikel – nominativ maskulin Singular
Strongs grekiska 3588: den, den bestämda artikeln. Inklusive den feminina han, och neutronen till i alla sina böjningar; den bestämda artikeln; de.
far
ubic (Pat Ubir)
substantiv – nominativ maskulin singular
Strongs grekiska 3962: far, (himmelsk) far, förfader, äldre, senior. Tydligen ett primärt ord; en ’far’.
av .
Kubi (autou)
personligt / possessivt pronomen – genitiv neutrum 3rd person singular
Strongs grekiska 846: han, hon, det, de, dem, samma. Från partikeln au; det reflexiva pronomen själv, som används av den tredje personen och av de andra personerna.

Abode början tillhör bära barn önskar önskningar djävulen onda fars Firma Först ger hålla språk lögn mördare Native Nature Pleasure Speaketh talar Stand Taker därav sanningen yttrar Sant. Vill när

Abode början tillhör bära barn önskar önskningar djävulen onda fars Firma Först ger hålla språk lögn mördare Native Nature Pleasure Speaketh talar Stand Taker därav sanningen yttrar Sant. Vill när

John 8: 44 NIV
John 8: 44 NLT
John 8: 44 ESV
John 8: 44 NASB
John 8: 44 KJV
John 8: 44 BibleApps.com
John 8: 44 Biblia Paralela
John 8: 44 Kinesisk Bibel
John 8: 44 fransk Bibel
John 8: 44 Clyx citat
nt evangelier: John 8: 44 du är av din far djävulen (Jhn Jo Jn)