Happy #phonologicalfriday!

När du börjar din strävan att lära dig om undervisning i phonics finns det flera termer som du behöver veta. Denna vecka ligger fokus på skillnaden mellan konsonantblandningar och digrafer (och trigrafer).

det finns många ord på engelska som innehåller konsonantblandningar och konsonantdiagrafer.

det är bennificial för nya och kämpande läsare och Stavare att uttryckligen undervisas om dessa typer av konsonantljud.

att förstå skillnaden mellan dessa termer ger läsarna en bättre förklaring av hur man närmar sig uttalet eller stavningen av ett ord.

på ytnivå är den mest grundläggande skillnaden mellan en konsonantblandning och en konsonantdigraf att i en blandning representerar varje bokstav dess ljud (fonem) i ordets uttal. I en konsonant diagraph (och trigraph) representerar bokstäverna ett ljud (fonem).

(aka konsonantkluster)

en konsonantblandning är när det finns två eller flera consants bredvid varandra i samma stavelse, och i stavelsens uttal hörs minst två av dessa ljud.

i stavelsernas uttal kan varje konsonantljud höras men de blandas på ett smidigt sätt.

Konsonantblandningar finns i vilken stavelse som helst i ett ord, men de finns oftast i första och sista stavelserna.

några exempel på konsonantblandningar inkluderar följande bokstavskombinationer: bl, gr, sm, tw, scr, nd, str

det finns två saker du måste komma ihåg om konsonantblandningar:

1. för intilliggande konsonanter som ska betraktas som en blandning måste de vara en del av samma stavelse. Till exempel, i ordet tranbär, anses ’cr’ i början av ordet vara en konsonantblandning eftersom de är två intilliggande konsonantbokstäver i samma stavelse. Men ’ nb ’i mitten av ordet är inte en konsonantblandning eftersom’ n ’tillhör ordets första stavelse och’ b ’ tillhör den andra stavelsen.
2. en konsonantblandning som innehåller tre eller flera bokstäver kan innehålla en konsonantdigraf.
   till exempel har ordet spänning både en konsonantblandning ’thr’ och en konsonantdigraf ’TH’.

Konsonantdiagrafer

Konsonantdiagrafer är när det finns två olika konsonantbokstäver som representerar ett talljud (fonem) som vanligtvis skiljer sig från något av konsonantljuden som bokstäverna representerar i diagrafen.

liksom blandningar kan konsonantdigrafer hittas i vilken position som helst av ordet.

några vanliga konsonantdiagrafer är wh, ch, sh, TH (voiced och unvoiced).

vissa phonics-system anser att bokstavskombinationerna av kn, gn, wr, ck och ng är konsonanta diagrafer.

vissa phonics-system använder termen triagraph för att hänvisa till tre bokstäver (-tch) som när de kombineras tillsammans gör ett ljud.

förra veckan den 7 September 2019 diskuterade # phonologicalfridays inlägg fonem.

om det finns något jag kan göra eller posta för att hjälpa dig att lära dig mer om vikten av morfologisk medvetenhet (eller något annat ämne för den delen), skicka ett mail till [email protected]