Amerikas förenta stater och Hans Majestät kungen av Förenade Kungariket Storbritannien och Irland, som önskar cementera den goda förståelsen som lyckligtvis finns mellan dem, har för detta ändamål utsett sina respektive befullmäktigade, det vill säga: USA: s President, å sin sida, har utsett, Albert Gallatin, deras sändebud extra och minister befullmäktigade till domstolen i Frankrike; och Richard Rush, deras sändebud extra och minister befullmäktigade till domstolen i hans Britannic majestät: och Hans Majestät har utsett rätt ärade Frederick John Robinson, Kassör i Hans Majestäts flotta, och ordförande i utskottet för Privy rådet för handel och plantager; och Henry Goulburn Esquire, en av Hans Majestäts under statssekreterare: Som, efter att ha utbytt sina respektive fullmakter, befunnits vara i vederbörlig och korrekt Form, har kommit överens om och ingått följande artiklar.

artikel I.

medan skillnader har uppstått med respekt för den frihet som Förenta Staterna hävdar för invånarna i dessa, att ta, torka och bota fisk på vissa kuster, vikar, hamnar och bäckar av hans Britannic Majesty ’ s Dominions i Amerika, är det överens mellan de höga fördragsslutande parterna, att invånarna i nämnda Förenta staterna för alltid, i likhet med ämnena i hans Britannic Majesty, friheten att ta fisk av alla slag på den del av södra kusten i Newfoundland som sträcker sig från Cape Ray till Rameau Islands, på västra och västra sidan av norra kusten av Newfoundland, från nämnda Cape Ray till Quirpon Islands Vid stranden av Magdalen Islands, och även på kusterna, vikar, hamnar, och bäckar från Mount Joly på den södra kusten av Labrador, till och genom Streights of Belleisle och därifrån Northwardly på obestämd tid längs kusten, utan att det påverkar dock, till någon av de exklusiva rättigheterna för Hudson Bay Company: och att de amerikanska Fiskarna också skall ha frihet för evigt, att torka och bota fisk i någon av de oroliga vikar, hamnar, och bäckar i den södra delen av kusten i Newfoundland härom beskrivs, och av kusten i Labrador, men så snart samma, eller någon del därav, skall lösas, det skall inte vara lagligt för nämnda fiskare att torka eller bota fisk på sådan del så fast, utan tidigare överenskommelse för sådant ändamål med invånarna, innehavare, eller innehavare av marken. Och Förenta Staterna avsäger sig härmed för alltid, varje frihet som hittills åtnjutits eller hävdats av invånarna i dessa, att ta, torka eller bota fisk på eller inom tre sjömil från någon av kusterna, vikarna, bäckarna eller hamnarna i hans Brittiska majestäts herravälde i Amerika som inte ingår inom ovannämnda gränser; förutsatt dock att de amerikanska Fiskarna ska tillåtas komma in i sådana vikar eller hamnar i syfte att skydda och reparera skador däri, köpa trä och få vatten och inte för något annat ändamål. Men de skall vara under sådana begränsningar som kan vara nödvändiga för att förhindra att de tar, torkar eller härdar fisk däri eller på något annat sätt missbrukar de privilegier som härmed är reserverade för dem.

artikel II.

det är överens om att en linje som dras från den nordligaste punkten i Woods Lake, längs den fyrtio nionde parallellen i nordlig latitud, eller, om nämnda punkt inte ska vara i den fyrtio nionde parallellen i nordlig latitud, då att en linje som dras från nämnda punkt rakt norr eller söder i förekommande fall, tills nämnda linje ska korsa nämnda parallell i nordlig latitud, och från punkten för en sådan korsning rakt västerut längs och med nämnda parallell ska vara avgränsningslinjen mellan USA: s territorier, och de av hans Britanniska majestät, och att nämnda linje ska bilda den norra gränsen för nämnda territorier i USA, och den södra gränsen för territorierna i hans Britannic Majesty, från Woods Lake till de steniga bergen.

artikel III.

det är överens om, att varje land som kan begäras av endera parten på nordvästkusten i Amerika, västerut om de steniga bergen, skall, tillsammans med sina hamnar, vikar och bäckar, och navigering av alla floder inom samma, vara fri och öppen, under tio år från dagen för undertecknandet av denna konvention, till fartyg, medborgare och ämnen av de två makterna: det är väl förstått, att detta avtal inte ska tolkas så att det påverkar något krav, som någon av de två höga fördragsslutande parterna kan ha någon del av nämnda land, inte heller ska det vidtas för att påverka påståenden från någon annan makt eller stat till någon del av nämnda land; det enda syftet med de höga fördragsslutande parterna, i detta avseende, är att förhindra tvister och skillnader sinsemellan.

artikel IV.

alla bestämmelser i konventionen ”för att reglera handeln mellan USA: s och hans Britanniska majestäts territorier” som avslutades i London den tredje dagen i Juli i vår Herres år ett tusen åtta hundra femton, med undantag för klausulen som begränsade dess varaktighet till fyra år, & förutom också så långt som detsamma påverkades av förklaringen om Hans Majestät som respekterar ön st Helena, förlängs härmed och fortsätter i kraft för den tid som löptid på tio år från dagen för undertecknandet av föreliggande Konventionen, på samma sätt, som om alla bestämmelser i nämnda konvention häri särskilt reciteras.

artikel V.

medan det överenskommits i den första artikeln i Gentfördraget, att ” allt territorium ,platser och ägodelar som helst tas av endera parten från den andra under kriget, eller som kan tas efter undertecknandet av detta fördrag, med undantag för endast de nedan nämnda öarna, ska återställas utan dröjsmål; och utan att orsaka någon förstörelse eller bära bort något av Artilleriet eller annan offentlig egendom som ursprungligen fångats i nämnda fort eller platser som ska förbli däri vid utbytet av Ratificeringarna av detta fördrag, eller några slavar eller annan privat egendom”; och medan enligt nämnda artikel, USA anspråk på sina medborgare, och som deras privata egendom, återbetalning av, eller full ersättning för alla slavar som, vid tidpunkten för utbytet av ratificeringar av nämnda fördrag, var i något territorium, platser, eller ägodelar som helst styrs av nämnda fördrag att återställas till USA, men sedan fortfarande ockuperat av de brittiska styrkorna, om sådana slavar var, vid tidpunkten nämnda, på land, eller ombord på någon brittisk fartyg som ligger i vatten inom territorium eller jurisdiktion i USA; och medan skillnader har uppstått, oavsett om Förenta Staterna, genom den verkliga avsikten och innebörden av ovannämnda artikel i Gentfördraget, har rätt till återbetalning av eller full ersättning för alla eller några slavar enligt ovan beskrivna, är de höga fördragsslutande parterna överens om att hänskjuta dessa skillnader till någon vänlig suverän eller stat som ska namnges för detta ändamål; och de höga fördragsslutande parterna åtar sig vidare att överväga beslutet från en sådan Vänlig suverän eller stat, att vara slutgiltigt och avgörande i alla de frågor som avses.

artikel VI.

denna konvention, när samma skall ha vederbörligen ratificerats av presidenten i Förenta Staterna, av och med råd och samtycke av deras senat, och av hans Britannic majestät, och respektive ratificeringar ömsesidigt utbyts, skall vara bindande och obligatoriskt för nämnda Förenta staterna och hans majestät, och Ratificeringarna skall utbytas inom sex månader från detta datum, eller tidigare, om möjligt.

i vittne varav respektive befullmäktigade har undertecknat samma, och har ” hereunto anbringas sigill sina armar.

gjort i London Denna tjugonde dagen i oktober, under året för vår

Herre ett tusen åtta hundra och arton.

ALBERT GALLATIN
RICHARD RUSH.
Fredrik JOHN ROBINSON
HENRY GOULBURN